Jag är på väg att bryta ihop. Allt plugg vi har gör mig tokig, trots att vi inte har särskillt mycket nu. Jag får prestationsångest och vill ha motivation till att sträva efter högre betyg än E, som jag gör just nu. Jag vill inte nöja mig med det längsta betyget. Jag vill gå färdigt ettan, jag vill få körkort, jag vill fylla arton och jag vill vara glad precis hela tiden. Jag orkar inte känna mig trött, ful och tråkig. Jag vill ha sommar, jag vill bli brun, jag vill åka utomlands. Jag vill göra allt jag drömmer om. Jag vet hur jag vill att mitt liv ska se ut, men vägen dit är betydligt svårare. Allt är lättare sagt än gjort.