Min student
Finns inga ord som kan beskriva hur fantastisk denna dag var! Var gråtfärdig och superlycklig på samma gång och nu är jag äntligen fri från skolan. Det känns som att det är nu livet börjar på riktigt, det är nu jag kan välja exakt hur jag vill att mitt liv ska se ut och gå min egna väg. Känns bara så underbart! Har nog inte riktigt insett att jag aldrig mer kommer sätta min fot på Duveholmsgymnasiet igen och aldrig få träffa min klass, sa11b. Kommer i alla fall minnas den här tiden - alla tre åren och speciellt studenttiden. Trots att vissa minnen är totalt värdelösa, försvinner dem i mängden av de som är bra.
Höjdpunkterna under dagen var i alla fall när min fina klasskompis höll tal inför alla studenter/familjer/släkten/vänner och nästintill alla i klassen (mest tjejerna då..) började gråta för att det var så fint. Flaket var otroligt roligt och att sedan få komma hem till min mottagning som var så himla fin tack vare mina föräldrar. Får inte heller glömma när min gudfar höll tal och berättade när han bar mig på mitt dop och att han aldrig varit så nervös. Syns inte på bilderna, men kunde verkligen inte hålla igen tårarna. Kort och gott - dagen kunde inte ha varit bättre och nu har jag hela livet på mig att göra vad jag vill!
Kommentarer
Trackback